090404
2004-04-04 - 2005-05-21.
det är 5 år sen idag. 5 år sen som du kom gående på centralen med din svarta jacka och din väska över axeln. med dina ljusa slitna jeans och ditt leende som fångade mej från första sekund. vi kramade varandra och gick mot tunnelbanan, vi va lite blyga båda två men efter en stund släppte det. du stod och höll mej om midjan minns jag, och jag blev alldeles knäsvag. på riktigt. det kändes i hela kroppen och det flimrade för ögonen. vilken känsla. det kanske är därför jag än idag, 5 år senare.. fortfarande minns det som det vore igår. när någon går förbi med din parfym, CK ONE, då får jag en flashback och det känns som vi snart kommer gå hand i hand igen ner på stan i linköping, äta glass på bosses och tjafsa om vi ska åka bussen hem eller gå, som vi alltid gjorde. eller så tjafsar vi om nått annat, småsaker. som varför du inte gav mej en puss när vi sågs, eller varför vi inte kan kolla på nån film du gillar nångång, eller varför vi inte kan gå på stan i affärer som JAG vill, eller allt annat oviktigt. såna va vi, men kärleken fanns där. vi va som ett du och jag, vi gjorde allt ihop, verkligen allt. jag minns veckorna utan dig, när man bara längtade till fredan så man kunde få sätta sig på tåget till dig, och när man kom fram så va man sådär lite osäker igen, men så kom vi hem och jag packade upp, och vi tog en dusch med tända ljus, satte på en film och kröp ner i sängen. vi somnade tätt intill varann och låg alltid fastklistrade vid varandra på morgonen av hudens värme. du log alltid mot mej och sa "godmorgon älskling.." och så gav du mig en kyss. sen gick vi ner i mjukisbyxor och linne båda två och gjorde frukost, alltid tekakor med ost och gurka och så te och juice till. du envisades med ditt kaffe däremot ;)
det var bland det jävligaste jag varit med om, du och jag. men ändå det allra bästa. vi lärde oss mycket du och jag. både bra och dåliga saker. jag minns resan till spanien, 29 juli -04. vi åkte buss ner, vi va så små och så nykära fortfarande. vi hade det så bra där, och den 4 augusti förlovade vi oss där på klipporna i costa brava, innan vi tog bussen till lloret del mar för att dricka drinkar! jag minns verkligen allt med dig, alla små detaljer finns kvar. och jag undrar varför det fortfarande hugger till i hjärtat när jag ser din status "in a relationship" på facebook. jag borde inte bry mig. det var 5 (!) år sen. varför kan jag inte släppa? det var som sagt både det värsta och det bästa jag haft. och när du sa det du sa när vi sågs i decmeber så undrar jag om jag ska släppa dig, eller om det nångång blir vi igen. vi hade så svårt att släppa taget dom första åren, det var av och till. hat och kärlek. det berodde på vilken dag det var. och vilket humör vi va på. men vi minns både du och jag. det vet jag. och att du har kvar ringarna är ett bevis på att du innerst inne bryr dig. på vilket sätt vet jag inte, och kommer inte få veta den närmsta tiden. men du ska veta att jag saknar dig, ibland. du är som ett ärr på min kropp, du kommer aldrig försvinna helt. du har bleknat med tiden men du finns kvar.